Marafiki-voi

Direktlänk till inlägg 30 oktober 2016

Söndag och gudstjänst i Nganbenyi

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 30 oktober 2016 20:57

En Söndag i Kenya innebär för oss att åka iväg till Gudstjänst i byn Ngambeni. Vi far iväg efter frukost och morgonandakt. Jo lite fågelskådning hinns med innan frukosten också. Helge är den som gör mig och några andra riktigt nyfikna på fågellivet med sin gedigna kunskap. Biätare är numera en vanlig fågel som håller till utanför huset. På vägen hem idag såg vi även den fantastiskt fina Blåkråkan. Vägen ut till byn är allt annat än slät. Jag har sett Afrikanska vägar på tv men i verkligheten var det något helt annat. Upp ,ner, hit, dit ,möten livsfarligt nära, barn och människor på vägen, sand in i bussen, vatten som blir bubbelvatten utan kolsyra, hålor, hålor och åter hålor. Men Andrew vår chaufför gör hela tiden goda vägval. Kenya ska egentligen vara inne i regnperiod men ännu har inget regn fallit. Områdena är mycket torra. Människor syns bärande vatten överallt i sina gula dunkar. Vi får veta att de får betala för vattnet och där det är som torrast är vattnet dyrast. Denna dag är otroligt varm och vår chaufför uppskattar temperaturen till 38 grader. Vi kommer fram till byn och mitt ute i just ingenting ligger den lilla kyrkan. Ett litet lerhus med plåttak. Gissa om det blir varmt? Men vi möts också av en annan värme nämligen sången inifrån den lilla kyrkan. Snart har vi också bjudits in och får platserna längst fram. Vi får dela en gudstjänst med predikan på swahili och engelska , sång i olika former, bibelläsning ,bön och trosbekännelse på både swahili och svenska. Christer delade bibelord och vi sjöng en egen sång för församlingen.


 


Det var en härlig gemenskap och jag tror att vi kände oss som syskon. Efter Gudstjänsten bjöds vi på en mycket god lunch. Innehållande kyckling ,ris och en smarrig sås. Allt lagat i ett mycket enkelt kök. Ett litet hus högst 3x3 m med jordgolv och endast en liten bänk. Tänk att det är möjligt! Vi samtalade med våra nya vänner och fick höra om torkan som bla gjorde att en del inte kunde gå till kyrkan för att de måste vara hemma och bära vatten. En annan berättar att de får betala pengar för att ha djur betande på mark som just nu inte har något bete kvar. Summan var den samma oavsett hur stort eller litet djuret var. Till detta kommer också kostnaden för vatten till djuren eftersom det inte finns något vatten i det fria. En del djur är så svaga att de måste lyftas upp för att stå själva. Jag blir tacksam för att vi har vatten i kranen hemma varje dag. Det är för många ingen självklarhet. Att möta Kenyanerna på detta sättet är en otrolig upplevelse. Vi avslutar vårt besök med sång och dans under ett träd. Gitarren är ostämd men vad gör det när killen som spelar, spelar fantastiskt och sången ljuder hög och klar. Till sist får Ulrik låna trumman och han är nu lycklig över att fått kompa till sista sången.


 


Fulla av intryck vänder vi åter mot Voi. På vägen hem funderar jag över människor jag ser utmed vägen. Hur får de sin vardag att gå ihop? Vad lever de av? Marken som ser helt förtorkad ut, vad äter djuren? Vart är alla människor på väg som vi ser på vägen? En sista bild på hemvägen är en motorcykel som väntar på att köra ut samtidigt med oss i en stor korsväg. Där åker två vuxna och ett barn som i famnen har ytterligare ett litet barn. Ingen ovanlig syn i Kenya. Väl hemma blev det kaffe!, vila, middag, kvällsandakt med bibelskolan och fri lek. Dagens skorpion kom inte med på bild men upptäcktes på golvet vid middagen. Den hade fångat en kackerlacka och försvarade den med sin gadd. Vi tänkte ha död på den men en man fotade ut den i naturen igen. Dock fick kackerlackan sätta livet till under personalens sko. Jag hade nog hellre sett en död skorpion. Så nu finns i mitt närområde finns minst en levande skorpion.


Tankar för dagen av Inger.

 
 
Ingen bild

Kerstin

30 oktober 2016 21:38

Tack! för intressant berättat. Oj oj - vilka strapatser ni haft idag!

Gud bevare Er alla!
Hälsningar
Kerstin S

 
Ingen bild

Elin

30 oktober 2016 22:39

Så roligt att få ta del av er resa, väntar med spänning på vad morgondagen har att erbjuda er.

 
Ingen bild

Thelma och Benjamin Wigell

31 oktober 2016 18:57

Vi följer farfar Ulriks och er resa med stort intresse. Vi längtar redan efter att veta mer om vad ni har gjort under dagarna.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 10 november 2016 18:20

Idag var det den tråkiga hemresedagen, den började med väckning 03.30 och kl. 4 kom våra chaufförer och hämtade upp oss för transport ut till flygplatsen. Första säkerhetskontrollen var när man körde in på flygplatsområdet, vi fick gå ur bilarna och ...

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 9 november 2016 20:22

Dagen startade relativt tidigt. Kurt kom någon gång strax efter 6 och väckte oss med sin vackra sångröst. De är verkligen otroligt lyxigt att ha en levande väckarklocka som väcker en varje morgon. Helt klart uppskattat! Efter frukosten bar de åter ig...

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 9 november 2016 18:22

Dagens beting bestod av safari i Masai Mara.Vi har varit och besökt lejonkungen och hans vänner, ja även hyenorna…Det går inte att med ord beskriva vad vi upplevt i dag, Masai Mara är en mäktig naturupplevelse. Våra guider massajerna John och ...

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 9 november 2016 14:41

I dag är det dagen ”M”.. M som i Massai Mara. Tidig frukost och sedan skulle vi då åka iväg mot nationalparken. Det var inte helt lätt att för det första ta sig ur Nairobi, kändes nästan som en ”nära döden”-upplevelse, och d...

Av Svenska kyrkan i Ulricehamn - 6 november 2016 20:12


Dagen började med en god frukost, därefter hade Inger, Josefin morgonandakt med oss på terrassen vid Grace hotel. Vi fick lite information om dagen, bla annat att det var massajmarknad vid Yaya köpenter. Vi gick dit. Alla ville vi skulle köpa av dem ...

Ovido - Quiz & Flashcards