Direktlänk till inlägg 29 oktober 2016
Vilken dag detta har varit. Vi vaknade upp på hotellet i Nairobi efter en god natts sömn. Fick avnjuta en lyxfrukost på bottenvåningen bestående bl.a utav ägg, potatis i olika former, gröt, flingor, korv och omeletter som de gräddade på plats framför en. Mätta och belåtna hoppade vi in i minibussarna, Toyota-bussar för de som är intresserade av sånt, och satte av mot Voi. En ca 6 timmars lång bussfärd väntade oss och ska jag vara ärlig hade jag känslan av att detta kunde bli lite småjobbigt. Men icke! Det fanns så mycket att se på vägen och själva bussfärden var helt klart unik på sitt sätt. John och Andrew heter våra chaufförer som hjälpt tidigare års Voi-resenärer att ta sig runt i Kenya och det märktes att de hade koll på saker och ting. Inte minst i trafiken där djungels lag råder. (Det kändes som att det inte fanns någon lag). Tuta, kör på och vifta irriterat med handen om någon skulle köra obehagligt nära din bil kändes som en passande beskrivning för hur det kan gå till på vägarna. Jag är väldigt glad att jag inte behöver köra något fordon den här resan. Tack John och Andrew för att ni sköter det!
På vägen såg vi människor utmed vägarna som sålde frukt och grönt, vatten och dylikt. På ställen där lägre hastighet rådde valde en del människor att ställa sig mitt emellan två körfält och sprang med längs sidan av bussen för att förhoppningsvis få något sålt.
Inger som är med på resan var så lycklig över att vägen till Voi varit fylld av spännande djur och de som satt i hennes buss fick se både zebror, gnuer, gamar och vackra fåglar. Jag undrar hur det kommer sig att vi i bussen med ungdomar inte såg samma sak?! Däremot hade vi turen att inte missa babianerna som satt längs vägkanten och glassade. Helt otroligt vad man kan få se under en busstur.
Väl framme på gästhuset i Voi där vi nu ska bo har vi fått möta prästen Manasse och några av de som jobbar här. Gästhuset ligger på en underbart rofyllt plats, en bit utanför den centrala delen av Voi och man ser bergen sträcka sig högt omkring oss. Då jag stod och såg mig omkring på denna plats så tänkte jag att Här kommer jag att trivas. Kvällen avslutades med mat och sedan andakt tillsammans med bibelskolans elever som bor och pluggar här på gästhusets område. De välkomnade oss varmt och det var så fint att få mötas och lovsjunga Gud ihop. Nu laddar vi för en god natts sömn, helst utan besök av läskiga småkryp eller liknande. (Fick precis beskåda en livs levande skorpion utanför huset.) God natt!!
Ellen